En annorlunda natt.....
Jag skall nu försöka återberätta vad som hände natten mellan fredag och lördag.....svårt att göra men jag försöker.....
Mötte ju som ni redan vet Tommy och Verah.....
Åkte vidare till Paradise för att kolla in några artister, bl.a Nexx, Gathania och Neo!
Johanna i Nexx var nog den enda som var bra för i övrigt var det en stor besvikelse, tyvärr.....hoppas Glorious snart kan få chansen på en sån scen!!!!!
Vi minglade runt och snackade skit ett tag så klockan hann bli ganska mycket innan jag och Johan åkte hem till mig.....
När det var dags att sova var jag i stort sett nykter eftersom jag skulle upp och jobba knappt fem timmar senare!
Sista gången jag kollar på klockan är den ca. 04.05!
Sen är det svart.....
När jag återfår medvetandet befinner jag mig i mitt trapphus!
Jag får total panik när jag inser att jag är utelåst i mjukisbyxor och t-shirt, som jag sov i.....
Jag bankar på dörren, ringer i ringklockan, ropar i brevinkastet och kastar is på rutan utifrån gatan men ingenting hjälpte!
Antingen var Johan försvunnen eller i helt sjukt djup sömn.....VAD FAN HAR HÄNT?!
Det var precis som att vakna upp i en Saw-film!
Eftersom man alltid tänker det värsta så var naturligtvis min första tanke att jag blivit drogad och lägenheten förmodligen tömd osv.....SINNESSJUKT OBEHAGLIGT!
Till sist lyckas jag fånga en snubbe på gatan med mobiltelefon (klockan var då 06.00), men naturligtvis finns inte Johans nummer på Eniro!
Beckis bor på Söder och börjar jobba klockan 8 är min nästa tanke för jag måste ha tag i telefon och dator så jag kan söka telefonnummer på internet!
Jag lyckas väcka Beckis och snubben hjälper mig få tag i en taxi som kan ta mig dit.....
Väl hos Beckis är jag fortfarande panikslagen och har ingen aning om vad jag ska göra mer än att få tag i Johans nummer.....Shirin vaknar dock när jag ringer och sms:ar numret till mig!
Det hjälpte dock inte mycket för han svarade inte ändå?!
Inget svar i min mobil heller för den delen.....
När klockan sen slagit 08.00 och jag väntar in en lås-smed ringer Johan upp!
Alarmet på min mobil ringde just samma tid eftersom jag skulle jobba klockan 10.....
Han ligger hemma hos mig och sover, precis som ingenting hänt?!
Jag har alltså för första gången i mitt liv gått i sömnen!
Ibland blir man livrädd för sig själv.....
Jag hoppas att ingen ska behöva uppleva samma sak!
Något av det absolut obehagligaste och vidrigaste jag varit med om, alla kategorier!
Nu fick ju historien ett lyckligt slut i alla fall.....
.....jag åkte hem och sov en timme innan jag, fortfarande i chocktillstånd, åkte till jobbet.
Den här jävla nervpersen tog verkligen knäcken på mig!
Därför jag stannade hemma på soffan igår, för tänk om det skulle hända igen?!
Så här i efterhand går det bara att skratta åt alltihopa men jag lovar,
du hade inte velat vara i mina kläder igår morse!
//Alfred